Norrbotniabanan får ja i nationell plan – oro för saknat dubbelspår

Norrbotniabanan får klartecken i nationell plan men oro för uteblivet dubbelspår

Norrbotniabanan finns nu med i Trafikverkets förslag till ny nationell plan för infrastruktur till 2037, ett besked som välkomnas av Region Norrbotten. Samtidigt uttrycker regionen oro över att viktiga kapacitetshöjande satsningar, särskilt på dubbelspår mellan Luleå och Boden samt hela järnvägssträckan Luleå-Narvik, lyser med sin frånvaro. Detta kan få långvariga konsekvenser för näringsliv, transporter och strategiska försvarsintressen i norra Sverige.

Viktig satsning för regionens tillväxt och konkurrenskraft

Norrbotniabanan sträcker sig mellan Umeå och Luleå och ska binda samman en stark industriregion med två universitet och 330 000 invånare. Enligt källan är detta ett viktigt steg på vägen mot att färdigställa banan, även om finansieringen inte är helt på plats än.

Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör i Region Norrbotten, betonar betydelsen av att Trafikverket är öppen för alternativa byggaktörer för etappen Skellefteå-Luleå. Han säger: ”Vi gläds särskilt åt att Trafikverket tagit till sig förslaget om att etappen Skellefteå–Luleå kan projekteras och byggas av en annan aktör. Det har vårt bolag Norrbotniabanan AB upprepade gånger lyft till både Trafikverket och regeringen. Med en alternativ lösning kan banan komma fortare på plats. Nu vill vi snabbt etablera ett projektbolag och komma vidare.”

Oro för förseningar av viktiga kapacitetsinsatser

Det föreslagna dubbelspåret på sträckan Luleå-Boden, även kallad ”Sveriges Suez-kanal”, saknas i planen, vilket bekymrar regionstyrelsens ordförande Anders Öberg (S). Han säger: ”Trafikverket har redan utrett dubbelspår Luleå-Boden, fått regeringens uppdrag att påskynda arbetet och medel för att arbeta med järnvägsplaner. Nu har man valt bort det. Jag ser en risk att kapacitetshöjande åtgärder kommer för sent för att möta industrins behov.”

Behovet av ökad kapacitet gäller även hela Malmbanan från Luleå till Narvik på grund av bland annat EU:s efterfrågan på metaller och Natos behov av robusta transporter i norr. Anders Öberg säger: ”Den befintliga kapaciteten räcker inte till för EU:s behov av metaller och mineral. Kiruna har pekats som en strategisk plats för råvaror under Critical Raw Materials Act. Nato behöver kunna lita på Malmbanan för truppförflyttningar och leveranser. Luleå-Narvik behöver både ökad kapacitet och robusthet, vilket bara fullt ut kan lösas med dubbelspår hela vägen. Regeringen behöver se de här behoven innan ett beslut fattas.”