Stora skillnader i antibiotikaförskrivning mellan läkare i söder
Stora skillnader i svensk antibiotikaförskrivning trots minskning
Antibiotikaförskrivningen har minskat i primärvården i södra Sverige, särskilt vid luftvägsinfektioner och bland barn, men skillnaderna mellan enskilda läkares förskrivningsnivåer är fortsatt stora. Det visar en ny avhandling av Olof Cronberg, specialist i allmänmedicin vid vårdcentralen Växjöhälsan och forskare vid Region Kronobergs forskningsenhet och Allmänmedicinskt kunskapscentrum. Studien bygger på omfattande patientdata från Kronoberg mellan 2006 och 2014, samt från ytterligare tre sydsvenska regioner, vilket innebär att en fjärdedel av Sveriges befolkning har omfattats.
Individuella läkares vana styr hur mycket antibiotika skrivs ut
Enligt Olof Cronberg var det intresset för de stora skillnaderna mellan läkare som väckte hans engagemang i ämnet: ”Det som väckte mitt intresse för frågan var den stora skillnaden mellan hur mycket antibiotika olika läkare förskriver. Sannolikheten att en patient blev ordinerad antibiotika kunde skilja så mycket som 20-80 procent, beroende på vilken läkare patienten fick träffa. Det väckte mycket frågor, säger Olof Cronberg.” Studien visar också att läkare som redan tidigare var restriktiva fortsatte med det, medan högförskrivare tenderade att ligga kvar på en högre nivå även när den totala förskrivningen minskat. ”Det tyder på att både invanda arbetssätt och hur provsvar tolkas spelar stor roll, säger Olof Cronberg.”
Ingen ökad risk för patienterna vid låg antibiotikaförskrivning
En viktig slutsats är att en mer återhållsam förskrivning inte ledde till fler återbesök eller behov av extra antibiotikabehandling. ”Det såg vi inte. Patienter som träffade en läkare med låg förskrivning behövde varken fler återbesök eller mer kompletterande antibiotika. Det stärker bilden av att vi kan använda antibiotika mer återhållsamt utan att det påverkar patientsäkerheten, säger Olof Cronberg.”
Studien pekar på behovet av fortsatt forskning kring varför skillnaderna kvarstår, exempelvis genom att intervjua både läkare och sjuksköterskor. Resultaten är särskilt relevanta för vårdpersonal och beslutsfattare i Region Kronoberg och resten av södra Sverige, där arbetet mot antibiotikaresistens är en aktuell fråga.
Läs mer i originalartikeln hos Region Kronoberg.
